 |
 |
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vindkraft
Utbyggnaden av vindkraft drivs av ökade energipriser och en önskan om minskat beroende av fossila bränslen. Under de senaste tio åren har sektorn vuxit med i genomsnitt 30 procent årligen. Bara i Sverige beräknas investeringarna i vindkraftskapacitet uppgå till ca 50 miljarder kronor för perioden 2007 t.o.m. 2016 enligt branschföreningen Vindkraftens Investerare och Projektörer.
Bakgrund och teknisk utveckling
Vindkraftverken blir större, effektivare och tystare. Idag är normal kommersiell storlek mellan 2-2,5 MW, 90 meter höga torn och en rotordiameter på 90-100 m. Prototyper av nya modeller har en effekt på upp till 6 MW, vilket är ca tio gånger större effekt än vad vindkraftverken hade för tio år sedan.
Den enorma globala efterfrågan på vindkraftverk som för närvarande finns drivs av en rad marknader. I USA finns tax credits som stimulerar till en kraftig utbyggnad av den installerade kapaciteten. Detta har medfört att det den senaste tiden varit brist på vissa delkomponenter vilket gjort att leveranstiderna och investeringskostnaderna ökat. Den kraftiga ökningen av elpriset som samtidigt skett i Norden har inte fullt ut kunnat få genomslag i enskilda projekt. Här finns stora möjligheter för ytterligare aktörer i tillverkarledet.
Den snabba utbyggnaden skapar möjligheter till investeringar inom såväl ny teknik, komponenttillverkning som i projektering av hela vindkraftsanläggningar.
Vindkraften i världen – stöd och målsättningar
Globalt
Den globala installerade vindkraften uppgår till ca 74 GW. Den globala kapaciteten ökade med 15 GW under 2006 vilket är en ökning med 25% jämfört med föregående år. Samtidigt som vindkraften producerar mindre än 1% av världens elanvändning, står den för 23% av Danmarks elanvändning, 6% av Tysklands och 8% av Spaniens. Globalt ökade vindkraften mer än 4 gånger mellan 1999 och 2005. Europa är ledande vad beträffar vindkraft men utvecklingen går snabbast i Indien och Kina där utbyggnaden ökar. Även USA har högt utstakade mål för utbyggnad av förnybar energi för att minska oljeberoendet från Mellan Östern med 75%. Vindkraften utgör en stor del av denna satsning.
EU
EU hade 69% av totalt installerad vindkraftskapacitet vid utgången av 2006. Under 2006 installerades 1,6 GW kapacitet till ett värde av 81 miljarder kronor. Detta var en ökning med 23% jämfört med 2005 (EWEA). Vindkraften utgör den största andelen av Europas förnybara elproduktion. EU hade år 2001 som mål att 12% av unionens elproduktion skulle komma från förnybar energi år 2010. Dessa mål justerades nyligen till 20% per år. Dessa mål kräver omfattande investeringar.
Sverige
I Sverige byggdes totalt 90 MW ny vindkraftskapacitet under 2006. Under 2007 beräknas utbyggnaden dubbleras. Under 2006 producerade svensk vindkraft över 1 TWh vilket var en ökning med 6,5% jämfört med 2005. I Sverige antog riksdagen 2002 ett mål att öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh under perioden 2002-2010. Samtidigt antog man ett planeringsmål för vindkraft på 10 TWh till 2015. Vid förlängningen av Elcertifikatsystemet 2006 ökades ambitionsnivån med 17 TWh förnybar el till 2016. Vindkraften förväntas stå för den största delen. Redan år 2008 beräknas svensk vindkraft ha ökat produktionen från dagens nivå på 1 TWh till 8 TWh enligt Vindkraftens Investerare och Projektörer. Räknar man dessutom in de vindkraftssatningar som befinner sig under projektering skulle produktionen kunna uppgå till 30 TWh, vilket skulle motsvara en femtedel av den nuvarande svenska elproduktionen (Energivärlden nr 6, 2006). Fram till 2010 bedömer den europeiska vindkraftorganisationen EWEA att det kommer att byggas upp till 1900 MW motsvarande ca 5 TWh i Sverige. Den svenska motsvarigheten Svensk Vindkraft siktar på upp till 2500 MW, motsvarande en investeringsvolym på ca 35 miljarder kr. Under perioden 2007-2016 beräknas investeringar i svensk vindkraft uppgå till ca 50 miljarder kr enligt branschorganisationen Vindkraftens Investerare och Projektörer.
Från politiskt håll är engagemanget stort och under våren 2006 beslutades om att förlänga systemet med elcertifikat fram till år 2030 vilket kommer gynna utvecklingen av vindkraft i Sverige. Tillståndsreglerna har också förenklats i och med att beslutsfattandet flyttats ner till kommunnivå för anläggningar under 25 MW. Tidigare låg gränsen vid 1 MW.
De långsiktigt stabila regelverken kring vindkraft som har utvecklats i framför allt Sverige och Norge skapar förutsättningar för investeringar i elproduktion.
|
|
|
|
|
